

Öring är den vanligaste fiskarten i Sveriges vattendrag.
Den finns från mycket små bäckar till stora älvar,
från Ystad i söder till Treriksröset i norr. Öringen
förekommer dessutom i landets stora sjöar, på Västkusten
och i Östersjön.

Öringen är beroende av strömvatten för sin lek
och de bästa lekområdena är oftast mindre bäckar,
vilka har rikligt med grus och sten, och samtidigt utgör de lämpliga
områden för den uppväxande öringen.

I takt med att vattenkvalitén har förbättrats i landets
vattendragen har fiskfaunan förändrat till mer ursprunglig
sammansättning. Känsliga arter har ökat som öring
medan mer föroreningståliga arter som småspigg har
minskat.
 Öringen
kräver ett syrerikt vatten för sin överlevnad och är
speciellt känslig för föroreningar under sin första
levnadstid.
|
 |
Havsöringen, som under
sina första levnadsår är stationär, lämpar
sig speciellt väl som en s.k. biologisk indikator på miljöförändringar,
eftersom de kräver en hög syrgashalt och relativt god vattenkvalitet.
 |